Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Konkurrensen om studenter och resurser har o?kat bland universiteten. Fo?r att klara av konkurrensen har universitet aktivt bo?rjat arbeta med varuma?rkesbyggande fo?r att skapa starka varuma?rken. Den sto?rsta delen av forskningen om varuma?rken har bedrivits pa? kommersiella organisationer och den forskning som finns om universitets varuma?rken har inte studerat svenska universitet.

Syftet med denna studie inom den svenska dagligvaruhandeln Àr att studera vilken attityd konsumenter har och varför, nÀr de vÀrderar utbudet av EVM och LVM i butiken. Jag ville ta reda pÄ vilka attibut och kÀnslomÀssiga vÀrden det Àr som pÄverkar konsumenten nÀr, hon/han i sitt medvetnade positionerar EVM och LVM i förhÄllande till varandra. Eftersom problemomrÄdet utgör en kunskapslucka inom Category Management litteraturen valde jag en explorativ inriktning. Genom den kvalitativa metodens djupintervjuer sökte jag uppnÄ en förstÄelse för problemomrÄdet. det som farmkom i studien var att om man inom Category Management sÀger sig ha konsumenten i fokus sÄ mÄste butikens varumÀrkesportföljen ses över.

Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Problematisering:E-handeln Àr en av globaliseringens och informationsteknologins frukter. Denna konstant utvecklandes affÀrsomrÄde innebÀr mÄnga fördelar för dess aktörer. Trots detta existerar det svÄrigheter kring dess kundserviceaspekt. Det Àr denna faktor som utgör uppsatsens centrala studieÀmne. Syfte: Uppsatsens ÀndamÄl Àr att förstÀrka vÄra kunskaper av e-handeln, sett ur en service management perspektiv.

Syfte: Sedan utvecklingen av e-handeln som gjorde det möjligt att köpa och sÀlja varor via Internet, har den spridit sig snabbt och globalt. E-handeln har varit framgÄngsrikt vilket kan innebÀra svÄrigheter för de fysiska butikerna, vissa branscher Àr mer drabbade Àn andra. Bokbranschen Àr en av de mer utsatta, dÀrför har vi valt undersöka varför denna bransch Àr utsatt och hur den har pÄverkats av e-handeln. Vi undersöker Àven hur prisstrukturerna ser ut och hur butikerna kan kontra hotet frÄn Internetbutikerna.Metod: Den utvalde metoden Àr kvalitativ genom intervjuer med tre olika bokhandlare Dels har en mindre studie utförts dÀr priser har jÀmförts mellan Internetbutiker och fysiska butiker. Till vÄr teoretiska grund har mestadels av kÀllorna bestÄtt av artiklar och rapporter.

Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan pÄ köpcentrumen Àr. Konkurrerar de tvÄ med varandra? PÄ vilket sÀtta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var nÄgra av de frÄgor som stÀlldes. Svensk detaljhandel har vÀxt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mÀtta den stigande efterfrÄgan som Àr en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 Ären och Är 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln.

Syfte: Uppsatsen syfte Àr att ur ett konsumentperspektiv förklara huruvida det finns ett samband mellan konsumentens upplevelse av variationen och förekomsten av EMV inom ett sortiment. Teori En genomgÄng av befintlig teori rörande omrÄdena konsumentupplevd variation, konsumentupplevd kvalite och EMVs inverkan pÄ faktisk variation som har legat till grund för utformning av vÄr teoretiska referensram. Metod: För genomförandet av uppsatsen har vi ett deduktivt angreppssÀtt. UtifrÄn vÄra hypoteser har vi utfört en kvantitativ konsumentundersökning. Vidare har undersökningen utförts i tvÄ olika butiker med vÀldigt lika förutsÀttningar, förutom att EMV endast förekommer i den ena butiken.

Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan EVM-förekomst och de marknadsstrukturella faktorernas prisnivÄ, prispromotion samt differentiering och diskutera vilka konkurrens- och konsumentsrelaterade konsekvenser dessa eventuella samband kan tÀnkas fÄ. Slutsats: Resultaten visar inte pÄ nÄgra samband mellan huvudvariabeln, EVM?s marknadsandelar, och prisnivÄ. Med prispromotion syns motsÀgelsefulla samband i tvÄ varukategorier men framför allt inga som tyder pÄ att tidigare teori (Gujdenson & Shumer (1999) etc), vilken antyder att prispromotion skulle öka till följd av EVM, skulle stÀmma. Starka samband syns dock mellan differentiering (i denna undersökning operationaliserad genom antal varuartiklar) och EVM?s förkomst som framför allt indikerar att differentiering och marknadsandelar hos mindre LVM (leverantörsvarumÀrken) minskar kraftigt dÄ EVM?s differentieing och marknadsandelar ökar.